Stressbryt
Inte som psykbryt! Bara lätt panik då stressen rusade genom kroppen. Sekunderna innan jag samlade ihop mig och insåg att det blir väl. Det är tokjobbigt att inse, trots att jag har planerat, gått på möten och skrivit listor så svek minnet mig. Kanske har jag haft väldigt mycket och väldigt många som pockar på uppmärksamheten... Visst är det så dessa intensiva förberedelse veckorna. Men med lite hjälp från arbetskamraterna och med bestämd vilja löste sig allt. Det var ingen stor sak. Ett inköp som jag glömt, men hade jag inte kommit på det så hade jag verkligen fått skämmas. Ibland är det småsaker som stressar upp mig. När jag tappar greppet liksom. När jag vet att jag var på väg mot pinsamheter. Då jag hade känt mig kass. Rackarns, jag skulle ju inte hamna i duktighetsfällan. När jag kom hem från jobbet tog jag mig en styrketår! 
Kaffe med smak och massor av mjölk så en macka med mycket smör. Tröst!!!
Så scrollade jag genom Ig och fann honom!
Kommentarer
Skicka en kommentar