En rödtotts bekännelser

Både för egen del och som uppmuntran att delta i det loppet som är på måndag 5/5 kl 18.30. Sisustugan är utgångspunkten. Kommer bli superkul. Jag finns där och springer med barnen. Anmälningsavgiften går till flyktingläger! Bra på så många vis att delta.  För min egen del behöver jag peppa mig själv att lägga in en högre växel och maxa inför terminens sista veckor. Intensiv tid! Härligt att se naturen och människorna som verkar blomma ikapp! Idag har jag haft en riktigt bra dag på jobbet även om det stundtals kan vara svårt att finna motivationen då många redan verkar tro att verksamheten är slut...  Att göra planering sittandes på trappen i solsken är sann löneförmån. Vackert i Ekedalen nu! 

Nått skitjobbigt har drabbat mig. Ända sedan Taizé har jag högljudda toner i öronen. Seriös tinnitus! Låter som orgeln i kyrkan där. Gör mig knäpp! 

Startade dagen med ett rejält träningspass på gymmet. Underbart att ha en timme idag. Uppvärmning 20 tuffa minuter på crosstrainern sedan bålstyrka följt av löpning och avslutande rodd. Hem och åt frukost med familjen som vaknat. De två yngsta barnen följde med till jobbet. Ljuvlig dopfest för de barn som under 2013 döptes. Tyvärr kom inte så många men det blev festligt ändå. Det är fint att få uppmärksamma sitt dop då och då. Att få tänka över vad det faktiskt innebär. Känna den gemenskapen.  Eftermiddagen har varit känslosam. Det har varit avtackning för prästen Ann-Marie. Min arbets-församlingspräst. En väldigt fin människa som jag kommer sakna innerligt. Så rolig och eftertänksam. Stödjande och upplyftande. Må hennes pensionering bli så fantastisk som hon förtjänar. Hon vigdes till diakonissa för 40 år sedan och har sedan valt att läsa till präst. Inspirerande!  Suddigt och någons bakhuvud stjäl uppmärksamheten men där är hon den ljuva männskan!!!  Häst och vagn hämtade henne till

Milde skapare, ge mig styrka! Mina barn är i utvecklande faser som spretar åt olika håll! Jag medlar och medlar, eller ignorerar, efter bästa förmåga. Det kivas om allt och inget. Så rysligt tröttande.  Igår kväll pysslade jag om hemmet lite grann. Påsken blev väldigt kort här i år. Jag som brukar ta ut max av denna högtidlighet. Nu är det över och rensandet har påbörjats.  Ostrukna dukar, basilika och ett Taizéljus så en liten skvätt vin till det. Stilla fredag.  Lätt kaos överallt, det är så jag lever. Ur kaos kommer då och då både kreativitet och geniala lösningar. Men, som sagt, bara då och då... Mestadels är det bara rätt och slätt kaos! 

Har haft lönesamtal med min chef idag. Åh vad jag tycker det blir jobbigt när det kommer till pengar... Vad är min arbetsinsats värd? Ja det beror väl på vem man frågar och vem som frågas. Obehag! Men det blev bra tillslut. 

Ibland känns det som livet slår en volt. Allt hamnar upp och ner. Eller som Noel säger opponåppo! Det betyder att man inte är upp och ner men huvudet befinner sig i en lägre position än brukligt! Typ, hängandes utanför soffkanten eller som man är i yogans stående hund. Mycket bra och användbart uttryck! Det har varit omväxlande dagar för min del. Först att komma hem från lägret i Frankrike, fira påsk med familjen, så rejäl fest då vi återöppnade kyrkan och idag har vi firat barnens kusin som fyllt tre år och även tryckt in Alicias gymnastikuppvisning. Åh så glad jag blir för hennes skull, hon har varit så nervös inför detta. Övat massor!!! Men idag satt volten perfekt. Hon sken ikapp med solen. Älskade ungen, hårt arbetande perfektionist med skakigt självförtroende. Peppa och åter peppa! Filmade henne och när hon såg det sa hon med stort allvar att hon varit supernervös. Så skönt att få lyckas! Mitt hjärta gjorde också en volt för jag känner mycket väl till den där nervositeten och kra

Det råder sjuka i familjen. Förkylningsvirus  är över oss igen. Hosta, snora och feber. Jag känner av det också men för min del är det mest huvudvärk och trötthet. Verkar som om flera av oss som var på lägret är lite småsjuka, nån är lite sämre.  Idag blir det jobb för min del. Först är det påskfirande i Acklinga kyrka kl 11 med barnkören. Så hem och äta lunch. Kl 14 drar vi igång förberedelserna inför återöppnadet av vår kyrka. Biskop Åke kommer och det ska bli stor festmässa. Jag har planerat söndagskola ihop med några arbetskamrater. Påsken ska dramatiseras och spännande saker kommer ske. Så ska det lekas, ätas bakelser och firas massor!!!  Tyvärr missar jag mitt äldsta syskonbarns födelsedagskalas. Så är det ju för oss som jobbar oregelbundet. Svårt att få ihop allt ibland. Vet inte hur det blir med de småkrassliga ungarna heller. Nora kommer inte kunna sjung i kören idag. Alicia känner att hon måste öva inför morgondagens gympauppvisning.  Ärligt skulle jag önska att vi alla bara

Det mesta är ok i rätt mängd. Inte mycket är bra i överflöd. Ta det du behöver men inte mer. Ge bort det som är extra. Använd med måtta. Dessa råd fick vi av en broder i Taizé. Det handlade om vardagsting som mat och internet. Alla satt vi och lyssnade. Han fångade oss. En fantastiskt trevlig person. Klok och ödmjuk inför allt och alla. En charmig munk helt enkelt...  Det är fint att vara hemma igen. Men gemenskapen och utmaningarna i klostrets vardagsliv är lite saknade.  Lite kallt, mörkt och fuktigt. Ja barackerna med våningssängar var spännande. I dagsljus förvandlades rummet snabbt och blev varmt och kvavt. Bara att göra det bästa av läget. Skratta åt så mycket som möjligt! Trassligt okammat hår, duscha i kallvatten och toa utan belysning kan skapa en riktigt trevlig gemenskap!  Uråldriga byggnader som skapade karaktär.  På denna grusplan mellan kyrkan och matplatsen var allt som oftast helt fylld av folk. Jag passerade då alla ungdomar var på jobb eller möten. Nästan öde! 

Hemma igen. Levt utan Internet sen vi lämnade Sverige. Skönt för alla. Uppdaterar senare men måste visa denna bild. 

Packat... Går alltid så där för min del. Framförhållning med tvätt och mönstermixning avsaknas nästan helt. Då gäller det att ha is i magen och hoppas på det bästa, typ! Hoppas på minst 15 grader och sol i Frankrike. Kollat vädret och det verkar så där...  Jag har sjukt mycket bagage, mer än tillåtet. Anton frågade om det behövdes. Näe, klart det inte gör men vad ska bort? Blir som Brasse, fel fel fel! Står jag där o regnet utan gummistövlar. Nähä! Tio par trosor och ett klädombyte/dag. Så träningskläder som jag börjar inse inte kommer hinna användas. Verkar vara ett väl inrutat liv dessa munkar lever.  Idag har jag haft en härlig jobbdag. Alla barn som besöker verksamheten ska känna sig sedda och omtyckta. Det är inget mål utan ett krav som jag har på mig själv. En del barn gör det kravet lättare att uppfylla än andra. Personkemi eller dåliga dagar. Så är det i vårt mänskliga liv. När särskolans elever kommer händer något speciellt. Idag blev det ett magiskt ögonblick då Magnus utkläd

Gick ifrån jobbet tio minuter tidigare idag. Milde, kändes som jag vunnit på lotto. Behöver plocka fram mina vår och sommarkläder. Kollat vädret i Frankrike och det visar på 15-20 grader och sol till helgen. Skönt! Jag är inget vidare på att packa. Ska få med mig en massa saker... Eller så tar jag med minimum och hoppas på det bästa. Mina springskor och en stadig sport-bh så jag kan ge mig ut på ett par rundor. Lånat en regnponcho av pappa så jag inte ska bli dyngsur om det regnar, vi kommer stå i långa matköer utomhus har jag förstått. Nu börjar jag fundera på att jag kommer vara iväg från familjen. Förut har jag skjutit det ifrån mig och fokuserat på resan... Ärligt, jag tänker tillbaka på tiden med tre små barn och minns den som väldigt intensiv. Så undrar jag hur jag om fem år kommer minnas denna tid...

Uppståndelsens jubel! Idag har vi gjort två omgångar utav påskvandringen. Jag älskar ju detta. Att få skådespela, dramatisera en redan bra berättelse. Blev riktigt lyckat. Alla, barn, pedagoger och anställda verkade nöjda. Det är en spännande vandring och barnen blir lite tagna av historien. Vi gör den även i morgon och på torsdag. Ska se om jag kan fota lite. Det är en hel del jobb med att bygga upp de olika stationerna.  Så snabba ryck ut till Ekedalen och skolan där. Det var påskens psalmboksprojekt. Två av mina favoritsysslor på samma dag.  Tillbaka in till stan för en snabblunch med kära Nicolina. Även hon har mycket att göra på jobbet så det är sällan vi ses. Bäst att ta tillvara de stunder vi har!  Hämtade upp Noel på Framtiden. Han är med mig på Barntimmarna. Funkar så där. Han skvätter revir runt mig. Men allt som oftast går det ändå ganska bra.  Idag slutade jag tidigt kl 16. Hem och fick hjälp av min pappa att byta däck på bilen. Skönt när han ställer upp och fixar det för d

...som suger. Är supertrött. Har haft en fantastisk dag. Jag är ju inte ofta ute i flera timmar. Så all denna friska luft har gjort mig sömnig. Men när jag kom hem från utbildningsdagen var jag energisk. Började städa och tvätta. Kände mig pigg och glad. Härlig känsla efter en jobbdag! Mitt hår luktar brandrök. Att laga mat över öppen eld, sitta runt elden och äta med ett glatt gäng gjorde mig gott. 

Att lära mig nytt eller bli påmind om gamla kunskaper är toppen. Idag ges möjligheten till båda. Ska åka till Tiarp med arbetskamrater och frivilligledare. Planerat utomhusvistelse första 3 timmarna och som det ser ut verkar vi få härligt väder. Laga mat över eld är ju inget jag brukar så det ska bli spännande. Under eftermiddagen lyssnar vi till Eva när hon föreläser om olika metoder att skapa bra förutsättningar för barngrupper. Möter många barn som har svårt att hitta sin plats i gruppen. Blir lätt stökigt och att då förekomma som ledare är superviktigt. Ser fram emot lite nya kunskaper!  Laddar med liten stund under filten med ungarna och den nästan obligatoriska bananen...  Vi sitter bredvid varandra. Gör inte samma sak men njuter av den fysiska närheten. Ibland ska man vara nöjd, även om läget inte är optimalt! 

Vi har alla våra sådana. Vi arma människor. En del tampas med fler andra har förbluffande få. En av mina största är hur lättsårad jag är. Inte överlag. Jag kan slå bort sånt som kommer från okunskap och dravel. Men när jag blivit sårad, som idag, svider gråten. Jag är bölig.