En rödtotts bekännelser

Åkte julen ut. I fredagskväll så dansade vi ut julen i Ekedalen. Ut med en gran och så ringdanser, tomten kom en sista gång och prästens lilla kråka slant omkring. Här hemma har vi plockat undan det mesta. Fast granen står så grön och grann i stugan att den får bli kvar ett tag till. Tyvärr åkte några saker i backen och gick i tusen bitar när vi skulle plocka ihop.  Idag har Noel spelat innebandyturnering. Alicia tränat gympa och Nora haft ridlektion. Niklas och jag stod över våra träningar för att få en lugn kväll. Annars tränar han tennis och jag yoga på söndagskvällarna. Det är en aktiv dag i vår familj.  Hittade den här på väggen i ridhuset. Borde vara självklart men det är det ju långt ifrån. Noel var med Niklas på en fotbollsmatch i höstas. A-lags match i vår lilla stad. Noel blev så ledsen och förundrad varför människor i publiken skrek så mycket fula ord och skällde så mycket på både spelarna och domaren. Till slut sa han att han ville åka hem. Niklas körde hem honom i halvlek.

Mitt första år som vegan har passerat. Många frågor och undringar lika så. Det är spännande, kosten har ju blivit ett sätt att ta ställning och visa tillhörighet. Jag skiljer mig på många sätt från den lite allmänt antagna bilden av en vegan. Jag gillar inte stereotyper för väldigt ofta blir någon sårad och känner sig förlöjligad. I mitt fall verkar jag var en aning övermogen... Jag är äldre, tjockare och tystare än generaliseringen brukar framställa en vegan. På ett sätt är det perfekt då jag får en chans att visa på att olika är bra. Dessutom slipper jag från de värsta fördomarna. Samtidigt som jag också kraftfullt får stå upp för mina val då en del personer tar sig rätten att säga de mest oförskämda saker. Det görs narr av mig då och då. Fast inte lika ofta längre. Andra vänjer sig och jag är helt på det klara med att det upplevs provocerande när någon lyfter frågor runt mat och konsumtion. Därför är jag tystare... Det tog mig dryga 40 år att våga därför är jag äldre.... Och varför

Jag är långt ifrån klar med julen ännu. Tycker fortfarande att granen är perfekt och att de röda stearinljusen brinner så vackert. Tids nog kommer allt åka ut och ner i kartonger igen. Så hamnar det tulpaner på bordet istället för de blå och rosa hyacinterna som nu sprider väldoft. En vecka till sen är det nog färdigt för denna gång.  Mitt första år som vegan har flutit på fint. Jag tror på detta helhjärtat och känner inte alls som flera verkar tro att det är en uppoffring. Snarare tvärtom. Jag mår bra efter omständigheterna, det är trots allt vinter och jag har det lite svårare då. Familjen, läs barnen, protesterar mindre och mindre. Niklas är helt med på varför jag valt detta och ser fördelarna även för sin egen del. Som vegan handlar jag produkter fria från animalier och vill vara säker på att framställning och slutprodukt tillverkats utan djurförsök. Hittat ett svenskar märke som har fantastiska saker. Hämtade ut paket idag. Tredje gången jag fått varor från Greenhouse cosmetics, e

Ny tandborste, ny mascara, renbäddad säng o.s.v den där krispigheten! När något är nytt. En ny bok eller tidning. Känslan av renhet och alla möjligheter. Så vill jag tänka och känna inför 2017!!!  Vi roade oss lite Nora och jag med Snapchat. Vi spenderade tid på jourmottagningen i Skövde idag. Lilla stumpan har en sprucken trumhinna. Nu har vi påbörjat antibiotikakur och med god anda tror vi att allt snabbt blir bra igen. Jag brukar ge samma nyårslöfte varje år, att vara lite mer mån om mig själv och spendera min tid så klokt som möjligt. Jag har goda intentioner och hyfsat stark vilja men mycket annat gör att jag många gånger låter mitt löfte ge vika. I år är mitt löfte att hålla hårdare på mitt löfte. Må det nya året inge hopp och komma med fred och frihet.