Inlägg

Visar inlägg från mars, 2014

Sju små...

Bild
Som sagans sju olika små karaktärer reste vi till Stockholm. Så olika men med samma mål. Skitkul! Jobbar med mycket bra folk.  På Vapiano!  Så gott.  Galenskaparnas 30 årsföreställning.  Vackert väder gjorde vår söndagspromenad ännu bättre.  I det fördolda... Hann med ett snabbt möte med Niklas trevlige morbror Stefan! 

Medvetet val

Bild
Shiiiit vilken lång dag. Så överfull av aktivitet. Vaknade svintidigt 04.25. Fixade tvätten, åkte till gymmet kl 6, så familjen iordning, jobb 8.15-18.15, tandläkaren med Nora 18.30, ateljé Gospel 19-21, Lc-möte 21-22, hämtade tavlor sen hem. Mitt huvud susar och jag känner mig matt. Dags att sova. Ny dag i morgon.  Jag har träningsvärken som endast ett Crossfit-pass kan åstadkomma... Får kasa mig ner till toastolen. Trappor känns övermäktigt! Häftigt! Måste betyda att jag verkligen slet.  Det här är min idol. En man som valde sitt liv. Jag lånar in honom som motivator när jag ställer kl på 05.45. 

Ärligt rädd

Bild
Svårt att minnas när jag senast tränat så hårt som idag! Mina ben skakade och det susade i huvudet. Sa till Fia att sist jag kände så här hade jag precis fött bäbis. Samma urladdning på nått sätt... Adrenalinkick utav bara den! Så häftigt. Nu bävar jag för de följande dagarna då jag vet att träningsvärken kommer nästintill lamslå mig. Crossfit, kan tänkas vara det absolut tuffaste jag gjort. Vansinnigt roligt, nu har jag ju bara hunnit med två tillfällen men jag sjunger lovsång högt och ljudligt för alla och en var.  Nu tänker jag slappa med en bok. Har inte riktigt hämtat mig från den totala besvikelsen att ha missat en av mina främsta förebilder. Bäste Paolo Roberto har varit i stan och jag hade så vansinnigt gärna sett (och kanske känt lite på) honom.  Ny bok! För mitt rena nöjes skull, hoppas jag, den kan ju vara skit! Den som läser får se. 

Inget är väl som väntan

Bild
Många av oss befinner sig nog i väntan på något. Våren om inget annat. Jag väntar på att mitt äldsta barn ska komma hem på torsdag. Övningsköra från Ljungby och hit. Härlig känsla att veta att han snart är på väg. Lite nervöst också... Han klarar det fint men jag är ovanligt sjåpig.  Igår besöktes jag av en av "mina" frivilligledare Kajsa. Fin ung tjej som jag får chansen att umgås med varje torsdag. Jag har fantastiska frivilligledare. Starka ungdomar med ett otroligt engagemang.  Shiiiit, känner mig som om jag hade rutmönster. Jag har gräddat ca 40 våfflor idag... Ätit ett par också för den delen. Roligt att se barnen reagera, en del ropar glatt VÅFFLOR, andra börjar deklarera sin avsky för grädde, vissa frågar vad det är för nått... De flesta mumsar nöjt i sig.  Igår gick vi en promenad i solskenet. Hamnade på lekplatsen.  Nora vickar på lösa tänder...  Önskar jag hade modet och styrkan!  Niklas medlar med en ilsken son.  Tid att busa med pappa verkar slå det mesta. Lika b

Vardagliga utmaningar

Bild
Florerar diverse utmaningar i diverse sociala medier. Jag är av naturen både lat och tävlingsinriktad. Udda kombo! Hakar gärna på saker men tröttnar fort som attans. Har aldrig gjort något ihärdigt. Blinkar som en besatt just nu... Allt är suddigt... Inser att jag gav mig iväg till gymmet utan linser. Träna gick bra men läsa texten på mobilen blev värre! Shiiiit vad jag är nöjd med att träna tidigt på dagen. Bara kliva upp, krångla mig i sport-bh, dricka ett glas mjölk och dra. Idag var jag helt ensam. Så lyxigt. Börjar märka lite resultat. Sprang 20 minuter i snabbare takt än någonsin förr. Sen ca 15 min bålträning och så lite uppvärmning först och nedvarvning sist, blev ca 45 minuter. Hemma igen, nyduschad och sveper nu samtidigt min smoothie. Ärligt, va faan har jag väntat på? Jag vet ju att träna är ett måste för min sjuka kropp. Gått här och tjockat till mig, orkeslös och otränad. Skäms på mig! Knaprat medicin och letat enkla utvägar. När ska jag lära mig? Jag pratar pratet men pr

Viss oro

Fryser så jag skakar. Ska väl inte bli sjuk? Nej, nej, nej jag som börjar känna av lite positiva effekter av min träning. Vill ju kunna fortsätta utan avbrott. Försöka sova strax och hoppas på bot och bättring under natten... 

Inbillning...

Bild
Vi pratade om löss på jobbet idag. Måste erkänna att nu tycker jag det klias både här och där!  Åh milde, tränade efter jobbet nu i kväll. Jättetrevligt och supersocialt. Men trångt! Näe, det passar mig bättre på morgonen. Jag blir lite blyg när 100 kilo muskler kommer och sätter sig i maskinen bredvid. Eller när en av handläggarna på mitt förra jobb kan obehindrat spring och prata samtidigt. Jag fick hålla promenadtakt bara för att klara konverserationen. Det sägs att man ska klara träna hårdare på em. Det är ju logiskt, då har man ju hunnit samla på sig kalorier att förbränna under dagen. Men det har också gått flera av mina vakna timmar. Jag kände mig trött och tung. Nya tag i morgonbitti hoppas jag. Om nu mina barn sover lugnt och tryggt. Det blir lite halvtaskig stämning här hemma om alla ska behöva vakna strax efter fem...  Har superkul jobb i morgon. Tyvärr har jag inte riktigt pluggat på mina repliker. Sånt brukar ordna sig. Vi ska åka ut till en förskola och till dagbarnvårdar

Som vanligt

Bild
Ärligt, jag har varit kusligt slapp med fastetanken i år. Brukar ju försöka tänka på min konsumtion på ett eller annat vis. Men i år verkar jag nästan trotsigt göra det mesta i överflöd... Knepigt. Det är ju inte så att det är ett medvetet val. Jag jobbar mer än vanligt, jag tränar mer än vanligt, jag... Näe faktiskt så shoppar jag nog lite mindre. Kan bero på att jag är mindre på stan och mer på gymmet...  När jag tänker efter är nog livet som det brukar. Jag är en sån som gärna gör saker med full kraft. För att sen plana ut och hitta en lagom nivå. Ibland så blir det inte ens lagom utan kanske så att mitt intresse svalnar helt och jag glömmer att jag någonsin visat något engagemang alls.  Idag har vi gjort ett städförsök. Ja mest Niklas, han är så nitisk ibland. Drar ut soffan för att dammsuga bakom och under källar trappen... När det kommer till städning är min lagomnivå under de flesta andras. Jag är stökig av mig. På många sätt och vis... Jo jo! Jag säger ju det, stökig!  Älskade

Ovanlig mello

Bild
Blir inbjuden till Alicias rum där det kommer bli uppträde. Milde, hon har fixat en hamstermello! Ja det är bara att uppbringa all entusiasm jag förmår. Ner i från taket i en discobur kommer hamstern. Högt spelas Blame it on the disco...  Guldigt head-set!  Vinnande bidraget!  Och så jag, lätt fundersam, ungen har inte ärvt sina föräldrars musiksmak! 

Dessa torsdagar

Bild
Brukar ju vara min längsta arbetsdag men inte idag. Jobbat hemifrån då Nora är krasslig. När kl var 17 åkte jag till Kyrkans hus. Så äntligen dags för Seniorgrupp. Ungar mellan 12-14 år som troget kommer varje torsdag. Så kul!  Min minsting kom hem från förskolan lite tilltufsad. Fallit omkull...  Hans kommentar: -Jag tycker inte jag ser så fin ut!  Trion Sjögrens... 

Jo man tackar

Bild
Känner det redan! Träningsvärken från hell är på ingående. Så jäkla nöjd! Fatta att jag äntligen kom mig för att prova detta vansinnigt roliga och helt galet jobbiga crossfit. Alltså, saknar man tävlingsanda och gillar att göra saker så lätt som möjligt för sig är väl inte detta den optimala träningsformen. Men för mig, shiiiit, jag jublar! Det var allt nervöst innan vi startade. Jag visste inte vad som väntade och fattade inte vad jag fick instruktioner om heller för den delen. Men så säger Fia några lugnande ord om att jag kommer gilla detta. Jag litar ju blint på henne när det kommer till träning. Vet ingen som är lika dedicerad till sin träning som hon. Hon är min förebild i detta (och i mycket mer). Jag har nu varit en tränande individ i ett par ve kor. Gick ut hårt och ökade. Eller typ någon annan löjlig sportklycha... Jag tränar ju gärna på morgonen vilket gör mig pigg och glad fram till ca 19... Då kollapsar jag. Faller igenom som värsta spädbarn. Tappar humöret och börjar frys

Mera kamp

Hör om nazistiskt våld på tv. Det hör till deras ideologi att krossa demokratin med våld. De triggas av sina egna handlingar och våldet bara ökar. Milde! Jag får lätt panik. Dessa åsikter är så sjuka och destruktiva att jag inte för mitt liv kan begripa mig på dem. Hur ska de bekämpas? Hur ska man kunna motbevisa? Genom att älska sin nästa! Men så svårt att finna den kärleken. Upp till kamp!!! 

I just enkelhet

Bild
Att inte ha för stora planer på den lediga tiden är mycket värt för min del. Jag kan gilla att bara vara. Att ta saker som det kommer. Det är lätt att stressa upp sig över allt som behöver göras. Ibland bokar jag upp mig på många saker för att komma ifrån gammalt trök som jag inte orkar bry mig om. Som om jag jobbar mycket finns ingen tid för att röja trädgården. Eller om vi har bestämt oss för att resa bort över helgen får städningen av källaren vänta. Jag är bra på att skjuta upp sånt där. Alltså, jag gillar att få ordning på mitt kaos men det verkar alltid finnas annat som lockar mig. Jag är dålig på att hålla mig till planen. Så för att inte drabbas av ångest över att jag återigen valt roligt framför ordning väljer jag att låta dagen bli som den blir. Så otroligt oansvarigt! Som en trulig tonåring. Jag vill nog hålla dörren lite på glänt ifall något bättre dyker upp. Samtidigt som jag blir tokig på velande. Beslut ska tas utan tveksamhet och fullföljas. Att sedan få tänka om för be

Lördag fm

Bild
Åh så skönt att efter frukost kunna sätta mig i soffan och kolla nymo. Barnen ville gå ut, det är ju soligt! Härligt! Tjejerna och jag cyklade till stan. Årets första cykeltur. Blåsigt men ändå skönt.  Det finns mycket att titta på...  Kära unge, en enda framtand!  Fortfarande förtjust i gosedjur. Jag uppmuntrar mina barn att leka. Jag VET hur fort tiden går och helt plötsligt är de halvvuxna och snart redo att lämna hemmet. Nej jag kämpar för deras barndom. Nästan inget smink, parfym eller mobilanvändande. Lek med dockor, lego, rita och måla. Gå till lekplatsen, samla kottar och fråga om lov för att få gå runt kvarteret. Ja så ser deras vardag ut. De är snart 8 och 10 år. Milde skapare beskydda mina småflickor!!! 

Att förhålla sig till

Träffar ganska många människor varje dag. Det är jag glad för. Jag är en relationsinriktad  person. Gillar att fråga hur andra mår. Att lyssna till livsberättelser eller förmiddagsberättelser för den delen. Är man fyra år kan det vara nog så viktigt att berätta om dagens lunch som för en "mittilivetare"  talar om sömnproblem... Eller nått annat av vikt... Där har jag tur eftersom det finns gott om utrymme i mitt jobb för den typen av samtal.  Så delar jag gärna med mig av min egen vardag. Det kan vara tröstande att höra om andras tillkortakommanden ibland och jag har gott om sådana att strö omkring mig.  Ikväll hade vi ett litet planeringsmöte hemma hos mig. Så vansinnigt enkelt det är att sammarbeta med strukturerade människor! Jag är kaos i nästan allt. Jag kan jobba under superstress och är väldigt spontan. MEN när jag har möjlighet att välja då är det skönt med lugn och ordning. Bra val av partner i detta fall. Hon ÄR struktur!!! :-)  Jag är så sjukt orolig för en familj

Beige och grå

Bild
Det är färgskalorna just nu. Inte mycket sol och ingen snö. Det känns lite tveksamt, kalendern säger vår och många säger sig ha vårkänslor. Inte infunnit sig hos mig. Jag väntar fortfarande på den där riktiga vintern... Vyn genom fönstret är inte grann. Och blomman som står på fönsterbrädan har helt klart gjort sitt. Jag slappar en stund i soffan innan jag tar min beiga lekamen på en promenad! 

Ensamstående helg

Bild
Niklas har jobbat på mässa i Trollhättan hela helgen. Jag och barnen har gjort vad vi kunnat för att roa oss på egen hand. Gått fint. När jag är ensam med dem är det ibland enklare. De försöker sig inte på så mycket trams. Jag har ju inget tålamod med sånt och det vet de allt. I fredags var det soffmys som gällde. Lördagen gick i rasande fart. Lördagsträffen för de små och shopping för mig och Alicia. Så kom Sigrid med dotter. Vi gick på bio, lagade middag och kollade mellon ihop. Eller nja, jag slumrade till schlagern... När de åkt hem somnade alla mina barn i en hög runt mig i soffan. Jag kan inte annat än att tycka det är mysigt. Minns hur jag och Anton tittade på tv och sov ihop i soffan när han var liten... Åh, älskade ungen, han saknas mig här hemma!  Idag har vi umgåtts med den utökade familjen. Bjöd hit mamma, pappa, Andreas, Ida och barnen på semlor. Kul, för det var faktiskt längesedan vi sågs allihop. Alicia sjöng med Himlakul i gudstjänsten i morse. De är så duktiga. Fint a