En rödtotts bekännelser

En morgon med klappjakt, soffmys och hårplattande. Sen till kyrkan. Jag skulle jobba och döttrarna sjöng i kören. Rolig och väldigt fin krubbgudstjänst. Jag var Maria, Josef, herde med får, ängel och vise män... Vår präst Peter berättade och barnen fyllde i med det de visste om krubbans figurer.  Så fick han mig att sjung Gloria...  Hem och förbereda jullunchen för släkten. Vi har knytis, väldigt praktiskt! Mycket vegetariskt i år! Blir mer och mer inne på att leva helt vegetariskt utan något animaliskt (ägg & mejeri) vore det bästa för min del. Kokade vegansk kola och bakade veganska lussebullar. Hur gott som helst!  Min nya julklänning sitter lite tajtare nu än i morse. Känns lite konstigt att äta allt i sånt överflöd. Vi är uppkrupna i soffan, kollar film och njuter av det lugn som är här på julaftonskväll.  Vår nakna gran. Jättefin utan massa pynt. Nått att tänka på, naturligt är vackert!  Anton får paket av tomten.  Nora tacker artigt medan tomtemor förbereder för nästa paketu

Eller nja... En hel del var klart annat får lösa sig i morgon. Anton är hemhämtad. Granen är inne och fastsurrad... Vi har inga förhoppningar om en klädd gran i år. Men med ljus i blev den jättefin! Nissarna har fått sin gröt och i morgon väntar klappjakt som tack! Det är en halvtimme till julafton och jag passar på att önska en signad jul. Nora sa: -"Jag önskar alla kunde få en julafton i fred och utan krigande". Milde tid, med allt elände som finns borde det vara allas vår önskan! 

Milde tid så fantastiskt roligt livet är just nu! Luciaföljen, terminsavslutningar och alla möjliga festligheter. Vardagen är fylld av fest! Må jag minnas detta i mars då jag vanligtvis tycker vardagen är grå... Mina dagar verkar börja och sluta i samma andetag fast jag känner som jag avverkat ett maraton. Att få en kväll i soffan med barnen var på sin plats. Nu är det sista veckan på jobbet för sen väntar nästan tre veckor av ledighet. Jag gör några ströinsattser här och där som en krubbgudstjänst dan före julafton i Varvs kyrka och nån söndagsskola i Tidaholms kyrka. Liiite planering ska hinnas med också meeeen förutom det ska jag bara vara med barnen och pyssla här hemma. Ja vi ska ju flyga till Schweiz också såklart.  Tredje ljuset är tänt och det brinner för den som banar väg. Den som gör saker möjligt. Den som berättar vad som komma skall. Den som är förebild. Nästa söndag tänder vi ljus för modern. Då är det Marias söndag men jag ska tända ljus för alla jordens mammor. För de so

Kulturskolans lilla dramagrupp hade igår genrep på sitt Astrid Lindgren medley. Så himla bra. Duktiga Gitte Falk leder gruppen. De har övat och träffats en termin. Superkul att se!  Nora som Efraim Långstrump!  Här är hon tanten i butiken som ger Lotta gråtkarameller...  Prusiluskan...  Hon har övat massor och nu har stackarn blivit dunderförkyld. I morgon är premiären som ska spelas upp för förskolebarnen... Hoppas hon orkar! 

Slutet är inte längre för det nya har redan börjat. 1:a advent är inledningen på det nya kyrkoåret och vi har firat in det med en rejäl konsert i Dimbo-Ottravads kyrka i kväll. En av jobbårets höjdpunkter. Det är lite nervöst att inför fullsatt kyrka, typ 350 personer stå där längst fram. Men då tänker jag alltid att det är fantastiskt att så många samlas för att ta del av advent! Min roll i det hela är blygsam. Jag hjälper barnkören. Det är bland det roligaste jag vet. Dessa fantastiska ungar...  Hahaha! Alicia fotade mig innan hon alldeles färdig kröp till sängs. Hon har haft gymnastiktävling i Skövde idag.  Noel och jag har haft en dag för oss själva. Vi avrundade denna första söndagen med en saga om en köttätande växt. Då säger han: -Mamma måste du rimma!?!  Hahaha, ja det var ju inte så att jag i stunden knäckte massa rim det var ju så boken var skriven. Det passade visst inte honom i kväll...  Kattungen är inte den ende som i raketfart växer i hushållet.  Spindlarna i källaren ve

I ett par års tid har jag varit del av en referensgrupp som finns i Skara stift. Vi jobbar med att planera kursinnehåll för de som arbetar med barn 0-12 år. Det är väldigt roligt. Jag har ju massor att lära så det känns väldigt fint att få vara med och bolla idéer som sen kan bli föreläsningar. Idag har vi lyssnat till väldigt kloka människor. Lång dag som började 7.30 med en bilresa hit. Vi är på Flämslätt. Passade på att öva inför Adventskonserten på söndag och planerade resten av terminen med kollegan Mikael. Måste använda tiden väl. Nu har jag krupit ner i sängen på mitt hotellrum efter att ätit massor.  Vickning här på Flämslätt skulle kunna mätta en mindre by...  Vår kvällsandakt blev så himla fin. Vi läste om Frälsarkransens vackra pärlor och varje pärla symboliserades av ett ljus. Jag håller många andakter varje vecka men att göra det för kollegor så här var lite pirrigt. Men så infann sig lugnet och mina trygga medlemmar i vår lilla referensgrupp och då flöt allt på som det sk

Jag är så förkyld att mitt huvud känns som tung medicinboll... Varit i en veckas tid. Nu verkar jag smittat familjen som en efter en kommer med diverse krämpor. Det är ju sån tid nu. Men så väldigt skönt att ha ledig söndag. Jobbade fredag till lördag. Hade läger även denna helg. Det är toppenjobb! Läger med Seniorerna i källaren på Kyrkans hus. Fina unga människor.  Kattungen lever fortfarande och både äter och går på lådan. Hoppas hans provsvar är bra. Ev har hans njurar blivit skadade av förgiftningen. Shiiiiit vilken pärs! Lille gubben... Han var tapper på djursjukhuset. Det var faktiskt jag också. Riktigt sansad. Krisade rejält innan. Men Niklas och jag var väldigt överens om att vi skulle rädda katten om det gick. Han är ju oförsäkrad eftersom han inte är lagligt vår ännu. Knappt fyra tusen för knappt två timmars sjukhusvistelse... Ja, han blir vår julklapp i år!  Lillfisen! Med bandage runt benet. Inte kul att ta blodprov...  Känslostorm minst sagt! Sjuk katt, förkyld i en vecka

Blivit förkyld...

En helg går fort. Varit en jobbhelg. Haft läger med den helt fantastiska ungdomsgruppen i Ekedalen. Jag och prästen Stellan delar ansvaret för gruppen och det funkar toppen. Vi har gjort yoga, bakat pizza och kärleksmums, haft bibelstudium och spelat spel. Kom i säng ganska sent men det är ju så det är på läger... Upp med tuppen och städa, byta om och äta frukost till nio då andra kom och vi började förbereda för mässan. Så lite kyrkfika på det och 12 var lägret slut. Hem och umgås med Enrahim en stund. Han kollar fotboll och jag parar ihop strumpor... Fin eftermiddag med huset fullt av ungar. Rundar av söndagen med ett bra yogapass med Petra på Hälsocenter. Efter kvällsmat och nattningar är det nu min tur att krypa till kojs. 

Varit ett par tunga dagar med mycket oro över flera viktiga saker. Idag har mycket löst sig och jag känner mig så himlans glad! Vår tillfällige husgäst besökte det boende där han i nästa vecka ska få sitt rum. Bara det att han orkade åka dit var toppen. Så visar det sig att han som trodde sig vara alldeles ensam här mötte en kompis sen förr där på boendet. Vilken lycka att återses! Hem kom en väldigt glad kille. Jag blev så glad att jag nästan grät men behärskade mig för att inte skrämma vettet ur honom. Nu vet vi att det finns nån som han litar på.  Vi har fredagsfikat som vanligt med härligt besök av Maria och Ella. Beställt lite varma underställ och ullstrumpor inför vintern. Så lagade jag lite mat och nästan hela familjen var samlad. Niklas och Alicia var kvar i Skövde. Så åt barnen chips och spelade Wii. Tänk vilken sak detta är att få uppleva för dem. De är stolta och glada att vi får möjligheten att lära känna denne kille under några dagar.  Som vanligt på fredagen är jag supert

När någon är hotad. Vad sker då? I själva systemet hos oss som människor menar jag. Så jag forskade lite. Kollade neocortex och amygdala. Signaler som skickas om fly eller fäkta. Men när akutskedet är över? När den reella faran är över men oron finns kvar. Skräcken för att det ska ske igen. Många frågor som just nu är väldigt angelägna. Vi lever med många som jag tror bär på just dessa känslor och den oron. För en del av oss blir vår tro starkare och religösa riter som bön t.ex. blir viktigare. För andra bleknar nog Gud nästan bort. En del pratar och vädrar sin oro. Andra stänger järnridån om sitt inre... Tänker att vi får sätta stort hopp till de goda krafter som finns i vårt samhälle och i våra liv. Att våga be om hjälp, om vägledning och om styrka! 

Med ca fem timmars varsel fick vi en husgäst. Runt lunch svarade jag i telefon och lovade öppna dörren till vårt hem klockan halv sex. Välkommen! En 16-årig kille från Afganistan bor just nu med oss. Väldigt oklart hur länge han stannar. Som längst till slutet av nästa vecka. Kanske flyttar han om ett par dagar. Han är lågmäld, snäll och väldigt modig. Jag är känslosam och vill mamma honom... Niklas är en hjälte som lugnt och tryggt bara finns här för honom. Barnen är så glada att nu sakta få lära känna honom. Så otroligt stark upplevelse detta är! Jag är så stolt över min lilla familj som visar gång på gång att med ett öppet hjärta och öppen dörr sker fantastiska ting.  Människor och djur, lika oväntat som välkommet! Svårigheter, o ja absolut! Men då gäller det att kicka igång systemet och hitta sitt bättre jag. 

Det är dags att planera för en ny termin. Jag är i full gång med att fundera runt semlebak, sportlovsresan och våfflor! Det är sånt som hör vårvintern till.  Vår tokbusiga kattunge avbröt gång på gång... Lika bra att ge upp och åka till kontoret.  Vilket fantastiskt ruggeväder det har varit idag. Tjocktröja och scarf på! Gummistövlar och vinterjacka åkte på nu ikväll när jag gav mig av till gymmet. Underbart med yinyoga på måndagskvällarna. Tränar nästan bara yoga numera. Väntar på svar från magnetröntgen innan jag gör någon tyngre träning. Men ett rejält dynamiskt 90-minuters flöde är nog så tungt!  Har en oro i kroppen eller mest i knoppen  men som alltid hos mig visar den sig genom fysisk smärta. Tror ärligt att livet i kyrkans värld hade varit lättare om jag varit präst! Att en präst får många tunga förtroenden verkar vara en ganska vanlig tanke. Men att församlingsassistenten blir förtrodd med liv- och dödsavgörande saker är nog mer okänt. Då är det lätt att känna ensamhet och lii

Helt vanlig onsdag! Det är skönt med våra onsdagar i Ekedalen. Har så roligt då. Först öppet hus med Kerstin och efter det har vi barnkör. Sen kommer Sara och vi har utomhusgruppen. Väldigt lagom med dessa tre grupper! Varierat och toppenfina arbetskamrater. Behövde en sån helt vanlig dag... Både igår och i morgon har jag tid på sjukhuset i Skövde. Igår var jag på hudmottagningen och fick en ny diagnos och i morgon väntar magnetröntgen. Det är lite småskakigt just nu. Men är väldigt glad för vår fina sjukvård. Det är aldrig roligt att vara sjuk men att vara drabbad i vårt land känns ändå betryggande.  Som han växer denne krabat! Idag kom jag hem till blomjord över stora delar av köksgolvet... Han far omkring och blommor, dukar och gardiner far åt alla håll! Milde tid, kattungar kan vara minst lika tröttande som mänskliga småttingar. 

Jag gillar att resa, sova borta och leva i kappsäck. Tycker det är spännande och uppfriskande. Att inte omge mig med allt som vanligtvis finns i min vardag. Jag är dock av det bekväma slaget och reser inte för långt eller länge. Att i några dagar bo hos Ulli i Ljunbgy är väldigt lagom. Äta god mat och sova i bra säng. Barnen är trygga och glada. Jag blir oerhört bortskämd med massage och fina saker. Och så det mest fantastiska är att Anton är alldeles nära! Trots att han är en vuxen människa saknar jag honom här hemma. Fint att få hålla om honom lite. Vi gick och badade i Ljungbys badhus. Fint litet äventyrsbad med ljuvlig ångbastu. I kassan betalar jag för två vuxna och tre barn. Kände mig tvingad att säga att det är en konstig känsla att betala vuxenpris för min unge... Ibland håller jag honom i handen när vi promenerar... I min värld är jag ju bara mamma men vet man inte vilka vi är kan det kanske misstagas...  Närapå bonnahög. De vill vara nära honom hela tiden och vi hör: -Anton!

Ena dagen vandrar vi näst åker vi buss. Ständigt i rörelse på mitt jobb. Om inte rent kroppsligt så mentalt. Inga "döööötider" inte! Igår åkte vi med pastoratets 6-9 åringar på resa till Jönköping. Var på Upptech, fantastiskt bra ställe. Betar av de olika scienc center som finns i närheten. Tycker det är roligt att åka iväg med barnen på just upptäcktsfärd. På hemvägen stannade vi i Jönköpings stadspark. Superfin lekplats där som verkligen uppmuntrar till att röra på sig. Vi hade verkligen fint väder och åt mellisen under strålande höst sol.  Väl hemma igen så tog vardagssysslorna vid. Vi har ju köpt tjänsten Linas matkasse. Så jag gav mig på det lättaste receptet och fick till pasta med tomatsås. Äter vi ganska ofta så jag blev inte jättesåld på just denna varianten.  Men bilden illustrerar vår vardag rätt väl... Pastavatten som kokat över och grytor på alla plattor... Tolkar det som rätt fullt upp och just nu ser det ut så. Försöker fokusera på familjen men känner att jag l

Idag har vi haft upplevelsevandring i Ekedalen. 20 st var vi som promenerade oss igenom några av kyrkoårets stora högtider. Advent, jul, påsk, pingst och alla helgona på drygt en och en halv timme! Puh!!! Roligt att hitta på något med de skollediga barnen. Vi drack varm saft och åt pepparkakor i en skogsglänta, bar på en stor stock som blev till korsfästelsen och pratade om livet och döden... Har ett fantastiskt jobb!  Em har ägnats åt pyssel.  Några av mina alster som ligger på tork. Blir kul att se dem färdiga... Kom en kvinna till jobbet och hade inspirationsstund med oss. Roligt att bara sitta och skapa lite med fina arbetskamrater och unga idéella ledare. Jag är ju inte så estetisk begåvad men lät inte det stoppa mig. Jag pysslade på.  Fick till både en pumpa och en snögubbe. Verken till höger i bild är inte mina. Det är överkurs i min värld! 

Efter att börjat dagen i soffan med huvudvärk kan ju dagen bara bli bättre och det blev den. Ett par piller och timmar senare var jag pigg och glad. Vi hade planerat fm på stan. Väntade hem Alicia från gympaträningen och sen promenerade vi iväg. Det var second-hand dag så vi var runt och kollade lite olika butiker. Men det är ju köpfasta för min del i oktober så inget fick följa med hem förutom mat från Lilla Orienten och Coop. Haft en lugn em hemma. Jag har suttit i soffhörnet och läst en hel hög med tidningar jag inte hunnit med. Barnen lekte med varandra och Niklas vilade en stund. Milde vilken lyx!  Så var det dags att fixa oss för kalas. Bjudna på 90-års kalas. 50 + 40... In i bilen med alla och swusch iväg till Madängsholm.  Firar "Trana" som hunnit bli 50 år... En så otroligt fin och rolig man. Niklas är med i ett band som ska spela under kvällen.  Så mysigt att kunna ta barnen med på kalaset. God mat och tårtor i mängd.  Han som firar 40 år är kock och tårtorna bakade

Är just nu i nån slags livstornado. Det stormar runt omkring, en topp på jobbet med många skolklasser som besöker vår alla helgona-vandring, kommer bli en ny situation i vår familjekonstellation (ej gravid) som kräver mycket engagemang och så allt annat som hör till,  typ den gamla vanliga logistiken som bara måste fixas. Men ändå finns där ett visst lugn mitt i allt detta. Det är väl stormens öga kan jag tro. Jag känner att allt blir väl, förr eller senare. Började veckan med att tvivla och mentalt piska mig blodig för en miss jag gjorde på jobbet. Det var ingen skada skedd men fy tusan så många "tänk om i fall att" jag ältade. Lipade så min ny kollega blev alldeles förskräckt. Sen har det varit en känslosam berg och dalbana fram till nu... Tungt att prata med barnen om döden. Det har jag gjort i alla grupper hela veckan. Mycket sorg som kommer till ytan både hos dem och mig. Rädslor, ångest och saknad. Barns känslor är stora och starka. Tror att det finns en generell oro at

Spelar ingen roll vilket det är för känslan var just somrig i em. Dimmig start på dagen. Såg knappt vägen i Acklingakorset på väg till jobbet idag. Kort och intensivt arbetspass i Ekedalens församlingsgård. Dessa söta körbarn! Temat för söndagen är "leva tillsammans". Jag passade på att köra mitt mantra på söndagsskolan också. Att vi ingenting är utan varandra. Det är tillsammans vi är starka och i vårt sammanhang växer vi.  Vilken mångfald! Löv men i olika färger och former, det är predikan i ett nötskal det!  På hemmafronten fredsmäklas det. Vi gör här en insats för freden på Egnahemsvägen! Liiiite laddat vid måltiderna bland de fyrbenta familjemedlemmarna...  Jag har ägnat stor del av helgen åt tvätten. Äntligen bytt ut sommarkläderna mot höstplaggen. Tvättas, vikas och läggas på plats antingen i garderob eller i kartonger till nästa år. Även börjat nedplocket av partytältet. Varit en lugn helg med familjetid i fokus. Igår bjöd vi hot lillebror med familj på middag. Mysig

Jag tycker ju om att vakna tidigt. Då kommer många idéer till mig och jag minns saker som ska bli gjorda. Men idag klev jag upp 04.11 efter att ha legat vaken en stund. Det är inte morgon, allt före 05 är natt!!! Men fick iväg de mail jag behövde och yoga blev väldigt lugn, ljusen och mitt varma vatten med ingefära och citron stillade mitt sinne. Jag kröp upp i soffan med täcke och kudde och kollade ett par avsnitt på ett program på Svt. Sakta men säkert vaknade grannskapet och bussarna började passera utanför. Barn och man kom ner och ännu en dag drog igång. Fint med fredag. Betyder Öppet hus-grupp på fm och Ungdomsgrupp på kvällen. Och så klart enligt tradition, fredagsfikat med barnen på em.  Fin höstdag! Eldar på i de små lyktorna!  Knappt aldrig stilla, han växer nått så otroligt.  Japp, han vände mig baken!  Vi lever i Tacksägelsen och det finns så mycket att tacka för. Andetaget, möjligheten att skapa egna traditioner, frihet under ansvar och den mänskliga gemenskapen. Alla dess

Började min dag på Skaraborgs sjukhus och ett besök på Reumatologen. Utvärdering av sjukgymnast och sedan läkarbesök. Nya remisser ska skrivas och fler besök lär det bli. Jag är i gott skick just nu vilket nästa gav mig ångest då jag satt uppflugen med benen i kors i väntrummet samtidigt som andra patienter kördes in i rullstolar... Ja för 13 år sedan kunde jag knappt gå, vrida på huvudet eller öppna munnen ordentligt. Mysko sjukdom det här. Bara att vara tacksam och fortsätta göra vad jag märkt påverkar positivt.  I bakgrunden ses min anledning att åka till Skövde, sjukhuset, men i förgrunden i fokus finns skatten! Jag konverserade den artigt först, berättade hur uppskattad den är och sedan hetsåt jag den!!! Ljuvlig, varm kanelbulle! Ja, jag vet att den är full med kemikalier och att bake off är dåligt. Nu lever jag så rent jag kan och helt utan några betänkligheter åt jag min på Pressbyrån, för 17kr inköpta bulle!  Efter att ha jobbat ett par timmar här i stan gav min kollega Mikael