Busslast med ungar

Ena dagen vandrar vi näst åker vi buss. Ständigt i rörelse på mitt jobb. Om inte rent kroppsligt så mentalt. Inga "döööötider" inte! Igår åkte vi med pastoratets 6-9 åringar på resa till Jönköping. Var på Upptech, fantastiskt bra ställe. Betar av de olika scienc center som finns i närheten. Tycker det är roligt att åka iväg med barnen på just upptäcktsfärd. På hemvägen stannade vi i Jönköpings stadspark. Superfin lekplats där som verkligen uppmuntrar till att röra på sig. Vi hade verkligen fint väder och åt mellisen under strålande höst sol. 

Väl hemma igen så tog vardagssysslorna vid. Vi har ju köpt tjänsten Linas matkasse. Så jag gav mig på det lättaste receptet och fick till pasta med tomatsås. Äter vi ganska ofta så jag blev inte jättesåld på just denna varianten. 

Men bilden illustrerar vår vardag rätt väl... Pastavatten som kokat över och grytor på alla plattor... Tolkar det som rätt fullt upp och just nu ser det ut så. Försöker fokusera på familjen men känner att jag långtifrån räcker till. Nora mår sisådär, Alicia provar ut glasögon och Noel testar gränserna som finns i sitt sexåriga liv. Så har vi blivit familjehem åt en flicka. Hon är inte med oss hela tiden utan kommer lite då och då. Fint att kunna ställa upp. Känner mig så kluven för vi har också fått förfrågan om att bli juorhem för ensamkommande flyktingbarn. Vill ju så innerligt gärna det men helt ärligt så når vi nog inte upp till de krav och mål som kommunen har i nu läget. Tid, rum och flexibilitet för att ge en ung människa en lite enklare start i ett nytt liv. Borde inte vara så svårt. Önskar att vi vore fler som hjälptes åt... Vi ska ju alla dela denna plats på jordklotet. Nu är det fred och stabilitet här och för att det så ska förbli måste vi stå enade och ha en inställning som leder till en positiv framtid för oss alla, både för en sån som jag som generationer tillbaka kallat Tidaholm för hem likväl som den som kom hit igår...