Om att få beröm

Eller cred för något. För de flesta av oss ganska viktigt tror jag. Väldigt viktigt för min del. Iaf ibland. Jag är den jag är men ibland kommer det över mig, jag har ingen högskoleutbildning. Va? Du som har pluggat så länge! Ja, jo eller nja. Tio år på gymnasienivå... Klart att om jag valt att inrikta mig från början hade jag kanske haft en magister examen nu... Vem vet! Att frågan återigen är på tapeten är för att jag varit på lönesamtal med min chef. Det är alltid lite knepigt att betygsätta sin arbetsinsats. Jag är dock nöjd och det var även hon, vilket ju känns väldigt bra. Fast suget att plugga finns där. Gör det alltid hos mig men familjelivet ska palla med det också. Jag har jobbat, pluggat och harvat på som småbarnsförälder länge. Det är skönt att veta att jag kan gå till jobbet och göra mitt bästa och sen gå hem för att (iaf i teorin) släppa jobbet. Just det behöver jag jobba på... Men jag har blivit bättre. Tror att jag de första åren som nyanställd i kyrkan ville bevisa mig duglig. När så berömmet landar lugnar jag mig. Men inte få hybris, det är nya utmaningar som väntar!!! Jag är del av ett fantastiskt arbetslag som verkligen brinner för budskapet och tron. 

I går gjorde vi berättelstårtor. 
En långfredag och en påskdag. 
Döden, döden, döden och en smiley! Påsken i ett nötskal. Till och med döden besegrades. Inte undra på att detta är min absoluta favorit högtid! 

Kommentarer

  1. Vänta med pluggandet...#jaghållerpåattdöavstress

    SvaraRadera
    Svar
    1. Usch ja, jag vet att det tär! Du är både en förebild och ett avskräckande ex Fia! ��

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Helgens sista vakna timmar

Ta till sig nytt