Träningsbyxan

Jag har ingen skam i kroppen när det kommer till den tajta träningsbyxan. Har idag varit på Hälsocenter iförd löpartajts. Japp, träffade en äldre man där som nog verkligen förundrades över mitt val av benkläder. Låt oss säga att hans blick verkade en aning förvirrad. Jag ansåg mig sportig. Jo det kommer jag hävda till min dödsdag!

Lång arbetsdag har det varit. Men fint nog kom jag hem lagom till nattningen. Vi är redan inne i andra tredjedelen av månaden. Snart en månad sen jul. Otroligt, jag hinner inte ens märka vissa dagar. Typ, helgen, när var den? :-) gött för jag ges ingen tid att bry mig om oväsentligt. Träningspass ett par gånger i veckan (doktorn sa minst tre men han har inte sett mitt nya schema!) Lc, gospelkören, och vän/familjebesök. Varvat med jobb *2 och pluggandet. Livet är rätt makalöst. Slängpussar, viskade böner i sovande barns öron och almanackan ständigt uppslagen. Tempot är högt. Jag är medveten. Ingen fara på taket. Min inbyggda latmask är likt en skyddsängel på vakt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Helgens sista vakna timmar

Ta till sig nytt