Lätt andnöd

Har inte sprungit på flera dagar så jag tyckte det var dags. Skönt att komma ut lite också eftersom jag varit hemma med sjukt barn idag. Anton var barnvakt åt en sovande Noel och jag snörade på mig finskorna. Tog bilen upp till berget. Lite dubbelmoral men jag skyller på tidsbrist. Lovat vara borta en halvtimme. Gav mig ut på 2,5:an. Joggade/gick på nitton minuter. Var nöjd. Springer mer än går nu. Fortfarande långsamt men märker en förbättring. Fia skrev i sin blogg om att våga sig utanför trygghetszonen. Att springa är en utmaning som heter duga för mig. Hon har rätt, det är härligt att våga. Efter ca hälften av spåret började jag häsa på värsta sätt. Inte flåsa, det gör jag efter ett par meter. Utan så där som när luftrören drar ihop sig. Astma en solig vårdag? Va fasen är det här? Jag lubbade vidare och tog mig till bilen. Tjostade som en tok. Väl hemma drog jag rejäla halsbloss i inhalatorn. Blev bättre. Nu rosslar jag bara. Ja det må jag säga var oväntat och rätt läbbigt. Ska suga i mig ett par doser till natten så förväntar jag mig vakna lättandad. Detta blir min kväll:

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Helgens sista vakna timmar

Ta till sig nytt