Hjärtknip

Vi har våra två yngsta barn på samma lilla förskola, Ekorren. Vi är så nöjda. Personalen är makalös. Omtänksamma och uppmärksamma. Varma, personliga och duktiga. Barnen har fina kompisar och är trygga. Allt är bra. Så... därför skär det i hjärtat att ev byta förskola. Nora börjar förskoleklass på nya Forsen och är förväntansfull. Noel är lyckligt ovetande om allt. Det är fördelen med att inte fyllt tre. Vi har ångest, Niklas och jag. Rent logiskt, bortkopplade känslor så blir den nya placeringen perfekt. Verkar vara fin personal där också. Stor utegård och bra pedagogik. Men Noels bäste vän, Aron kommer inte att finnas där. Det är sant att barn snabbt hittar nya vänner men jag ser sorg. Jag gråter och våndas i detta beslut. Hur jag än vänder mig har jag ett gigantiskt arsle där bak. Vi hade bett om omplacering tidigast när Nora flyttar till fritids men nu har vi fått veta att han ska vara inskolad redan 30:de maj. Betyder att vi i en och en halv månad kommer ha barnen på olika dagis igen. Lite svårt att förklara för honom varför inte han får gå in till sina kompisar och de älskade fröknarna. Jag önskar verkligen att det fanns en aning mer empati hos de som tagit detta beslut! Hur ska vi nu göra???