I just enkelhet

Att inte ha för stora planer på den lediga tiden är mycket värt för min del. Jag kan gilla att bara vara. Att ta saker som det kommer. Det är lätt att stressa upp sig över allt som behöver göras. Ibland bokar jag upp mig på många saker för att komma ifrån gammalt trök som jag inte orkar bry mig om. Som om jag jobbar mycket finns ingen tid för att röja trädgården. Eller om vi har bestämt oss för att resa bort över helgen får städningen av källaren vänta. Jag är bra på att skjuta upp sånt där. Alltså, jag gillar att få ordning på mitt kaos men det verkar alltid finnas annat som lockar mig. Jag är dålig på att hålla mig till planen. Så för att inte drabbas av ångest över att jag återigen valt roligt framför ordning väljer jag att låta dagen bli som den blir. Så otroligt oansvarigt! Som en trulig tonåring. Jag vill nog hålla dörren lite på glänt ifall något bättre dyker upp. Samtidigt som jag blir tokig på velande. Beslut ska tas utan tveksamhet och fullföljas. Att sedan få tänka om för beslutet som tog inte var det optimala hör till vanligheterna. Men det gör inget bara det inte velas. Jag flinar åt min egen beslutsamhet. Som så påtagligt är utan prestige då jag lätt blir överbevisad. Kanske är det detta jag menar, i all enkelhet, ta ett beslut, lev med det och ta ett nytt om det krävs. Blev det inte som jag tänkt mig får jag väl tänka/göra om. 

Ärligt, jag firar gärna en dag för världens kvinnor men kräver inte att själv bli uppmärksammad. Däremot köpte jag en bunt Fairtrade odlade rosor till allas vår glädje. 

Onyttigheter som jag kan stå för!

Noel och jag valde att se ut som silver...