En firad påskafton

Påsken är ju min absoluta favorit av alla de högtider jag firar. Budskapet, årstiden, min och Niklas första storhelg som par och det villkorslösa firandet är alla orsak till att jag favoriserar påsken. 

Långfredagen var stilla. Vi firade Niklas mamma som fyllde år. Jag har de senaste fem åren uppmärksammat sorgens dag med att vara svartklädd. Då menar jag långfredagen inte svärmors födelsedag. ;-) 

I dag har jag och barnen haft ledig dag här hemma. De har gömt ägg åt varandra och letat. Vi har målat ägg och de har ätit godis i stora lass. Niklas har fyndat lp-skivor i Huskvarna. Årlig tradition för hans del. Så blev det äntligen dags att packa in oss i bilen och ta sikte på Lennéers hem. Nora har under dagen förberett en påsktårta. 

Lilla strumpan vad hon fixat! 

Uppdukad buffé! Så roligt att vara inbjudna till detta fina. Min Fia är en skatt jag vårdar ömt. Det kan sägas både det en och andra om oss två men det ger vi blanka fasen i. Viktigare är vad som sägs oss emellan. Roliga, viktiga och tramsiga ting talas det om. Att flamsa är underskattat! Det är fantastiskt att dela vardagens mödor och att kunna se glädjen i livet som ständigt pågår. Att fösa ihop våra familjer utan någon oro. Män, barn och en ljuvlig katt, alla får plats och är tillfreds. Som sagt, en skatt! 

Så här glad för det är jag!