Om att bli hörd

Så himla viktigt det är att få bli bekräftad. Få respons på sin existens. Jag tror att det är en av våra viktigaste uppgifter som medmänniskor. Att se och höra varandra och verkligen låta andra få veta att vi har uppmärksammat dem. Möter så många som bara vill prata en stund. Få berätta något, ibland litet, ibland stort. Det finns så många som känner sig osedda. Det skrämmer mig. Rent medmänskligt men också för att de osedda då och då tar till extrema metoder för att få den uppmärksamhet de längtar efter. Juletid ska ju handla om värme, omtanke och gemenskap. Låt oss hjälpa varandra med det. 

Vansinnigt oklart vad motivet är! Jag förtydligar med att skriva att det är Tidaholms Lucia och delar av församlingens körer på Decembernatt. Där gavs många chanser för att se och höra varandra. 

Vår katt är bra på att genom sitt kroppsspråk visa oss att hon behöver oss. Trots att hon är väldigt självständig, egensinnig och svår söker hon samhörigheten med dem som hon styr och ställer med. Ja inte tillhör hon min flock, jag tillhör henne! Niklas i bakgrunden... 

På tal om flock, vi har haft julvandringarna på jobbet denna vecka. Jag älskar't! Massor med sköna ungar har besökt Tidaholms kyrka. Över hundra barn med personal har hört och sett julevangeliet! När sista gruppen kom var min röst lite sliten. Hoppas budskapet i berättelsen nått fram för då kan jag glatt säga att jag gillar att bli hörd!