Luftar tankar

Jag borde visa Niklas hur mycket jag älskar honom. 

Jag borde visa mina föräldrar mer uppskattning.

Barnen borde aldrig prioriteras bort.

Min inställning till livet borde vara mer ödmjuk.

Herregud, ge mig ork att ta tag i mina borden!

Det är fint att vara ledig. Idag kunde jag köra Anton till Jönköping där han tog bussen tillbaka till Ljungby. Jag fick en klump i halsen när vi kramades hej då. När Noel sprang ut genom dörren för att ännu en gång krama storebror innan han klev på bussen, brände tårar bakom ögonlocken. Men det är nu en annan känsla som tar inte över men som tränger sig på, stolthet! Ta mig skrutt! Jag är så stolt över honom. Han har tagit ett beslut och kämpar nu på. Det är fint att se honom åka iväg till sitt jobb. Det är ju detta som är min lön. Att se honom bli den självständiga, vuxna människa han är på väg att bli. Mitt sketna samvete för allt och inget kommer alltid att finnas men lite bomull lades runt det idag. 

Läser en så intressant bok. Köpte den i förbifarten på Konsum för ett tag sedan. Kunde inte vara mer aktuell i mitt liv just nu. Vi är vad vi äter och vi får det vi betalar för. Åh vad jag längtar efter förmågan, arbetsviljan och jäklaranammat som krävs för en egen ordentlig grönsaksodling. 

Lite ironiskt att jag köpte den på nedsatt pris... Mer och mer övertygad om hur viktigt det är med val av föda. Jag är ju fast i sockerträsket. Har inga riktiga ambitioner att ta mig ur det. Men ärligt vill jag inte vara slav under något så det är kanske på sin plats att se över detta okynnes intag av sött... Återigen får jag be om ett gudomligt ingripande för sockret har ett rejält grepp om min själ!