Ingen vanlig trall

Kortvecka och sommartid gör att allt känns lite avigt. Förr tyckte jag att sommartid var "rätt". Sova längre och uppe senare men ju äldre jag blir känner jag att vintertid är min grej. Min biologiska klocka tickar nämligen ljudligt. De som inte känner av en timme hit eller dit fattar nig inte alls vad jag menar men för min del gör det stor skillnad.

Nått annat som gör stor skillnad är 3 eller 4 barn hemma. Fyra är det magiska talet. Jämnt och fredsskapande. Ingen blir utanför, alla har någon. Nu har Anton åkt tillbaka till Ljungby och saknaden svider... Men vi ser fram emot nytt besök om en månad.

Ärligt... Jag har inget att skriva... Det händer massor men mycket är det tystnadsplikt på och inte heller intressant för andra än de närmsta och de vet ju vad som sker. Jag kämpar på med att finna ro och mening i saker och ting. Har ju ett väldigt enkelt liv med alla tänkbara förmåner då jag är född just på denna lilla plätt på jorden. Bars att ta ansvar och göra mitt bästa av det. Så... I påskens glädjerus är det lättare att tro på det goda och inte låta mig nedslås av elände.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Helgens sista vakna timmar

Ta till sig nytt