Sluter upp runt konst

Tycker det är så häftigt. Folk ger sig ut och beskådar konst. Massor av människor har skapat och ställer ut. Allt från klädda bildäck, marmelader, tvålar, oljemålningar till akrobatik. 

Igår besökte vi gamla dansverkstan och de som ställer ut där. Klart barnen poserar framför pappas konst! 

Så handlade jag en tvål... 

Under helgen har jag möblerat om och om igen. Flyttade tillbaka ... Måste prova mig fram lite. Blev inte vad jag hoppades på men nu är jag nöjd. För stunden i alla fall. Saknar en stor trälåda som jag ska ställa på höjden och ha en stor växt på. 

Köket var lätt kaosbetonat en stund. Nu råder lite mer ordning igen. 

Alltså alla dessa prylar. Jag äger glas jag aldrig tror jag serverat något ur. Nu står de i prydliga rader i vitrinskåpet igen.

Mitt i allt så ska vi ju äta också. Så efter en intensiv tur till stan, Noel behövde nya skor, bakade barnen och jag pizza. 

Fortfarande ligger prylar lite här och där men vi skapade oss en liten fredad zon och åt oss rejält mätta. 

Jag är bra på att stänga ute stök och oreda. Ett finare sätt att säga att jag lätt väljer slappande framför ordning. Av med jeansen och på med yogabyxorna. Upp i soffan med en latte, choklad och ett par tidningar.

Jag och Noel har varit i Dimbo, döttrarna åkte till farmor en sväng. Klart vi passade på att handla av fina Elsa. 

Tvålar och en mössa blev det. Vi var också på Hellidens trädgårdar och där köpte jag gelé, marmelad och en kryddblandning. Nöjd med årets Konstnatta. Inte åkt runt så mycket men ändå sett en del. Hinner jag tar jag en tur till biblo i morgon för en enkel sammanfattning av allt som ställs ut. Men först ska jag jobba, tjejerna ska sjunga i Tidaholms kyrka, Noel ska testa innebandy, Nora ska rida och jag har ett bokat yogapass... En vilodag som heter duga. Vägrar att känna stress över livet. Det är krav och förväntningar som skapar stress och i ärlighetens namn har vi inte en susning om hur morgondagen blir. Visst vi har intentioner men hur det blir vet vi först då dagen är slut. Såååå morgondagen får bära sin egen börda. Lättare sagt än gjort men det är mitt hopp om en ny chans som behöver stärkas. Väldigt lite är så allvarligt att det inte går att göras om. Är det definitivt så spelar ju inget någon roll vare sig vad som gjorts eller kommer att göras, typ döden...och den sker när den sker!