Kul med nytt blod!

Jag har flera fina vänner som hängt med länge. Tyvärr blir de väl tagna lite för givet. Eller kanske jag ska tän ka om där. Läste för ett tag sedan hur det är det finaste och mest kärleksfulla, att få ta någon för given. Ja det är ju sant. Barnen ska jag ju vara självklar och totalt given inför och det är ju den relation jag anser som kärast. Den är ju bortom mätbar egentligen så det var ju ett dumt exempel men det var ju så uppenbart. Ofta säger jag sånt som att jag blir ledsen då jag blir tagen för given men det borde vara tvärt om. Jag ska bli stolt och glad. Det betyder ju bara att jag tidigare visat att kärleken inte behöver matas i tid och otid för att överleva. Den är stark och tål en svält liksom. Skönt! Ny livslärdom minnsan!!!

Idag har jag gjort en ny bekanskap. Supergullig, rättfram och humoristisk tjej som i sällskap med Ulle gjorde min förmiddag förbaskat trevlig. Dessutom plockad de upp alla nerfallna äpplen som de ska koka mos på. Gör mig ju nästan lyrisk...

Jag studar vidare, Maslows behovstrapp ska få sig en analys nu. Inte första gången och säkert inte sista heller. Känns som att psykologi och pedagogik är det jag ska läsa. Sen vad det ger yrkesmässigt det vete tusan men som människa är det helt klart intressant och inspirerande.

Enligt Maslow är mat ett basalt behov och det vet Ulli hur man tillgodoser. Även om vi svälter vårt förhållande ibland så är vi ändå givna för varandra. Här får även barnen lite kärlek.