Stå för sitt namn

En rödtotts bekännelser. Så kallar jag ju denna blogg. Och nu är det dags att leva upp till det. Dags att bekänna synd! 

Jag har så många fel och brister. Medveten om mycket av mitt dåliga beteende. Säker på att mer kommer att göra sig synligt. Ingen är fri från synd så där i står jag bland medbrottslingar. Men det finns vissa saker jag gör som får mig att kräla som en mask inombords. Jag vinklar info. För vidare saker i ett förvrängt tillstånd. Far med osanning. Jag är en skitpratare helt enkelt! Att sätta ord på skammen är för mig ett sätt att få distans. Se på beteendet och inse skadorna som blir. Där kan jag stå! Med byxorna nere. Böna och be om förlåtelse. Inse mina tillkortakommanden. Ärligt be om en ny chans. Göra det rätta, börja om, inte falla dit igen. Det är målet. Fullt på det klara med att jag är dömd att misslyckas, för att återigen behöva skämmas. Så är det men det stoppar mig inte från att göra ett innerligt försök att bryta denna fula ovana. 

Lång jobbdag avslutades med en ljuvlig Seniorgrupp. Dessa fantastiska ungar. Så utmanande för en tant som jag. Direkta, komplexa och humoristiska. En energikick på kvällskvisten. 

På söndag är det barnkalas med bibelutdelning. Kommer bli så kul. Vi har förberett idag. Jag ska spela teater. Har fått rollen som Gud i skapelseberättelsen. Vilken drömroll!!! Barnen kommer att få uppleva insidan av en val, dekorera tårtor och pröva sin fiskedammslycka. 

Glömde min tid hos tandläkaren idag...